Registrera dig gratis

Jag är en:
nästa »
Tillbaka till Sexnoveller | Tillbaka till Gay

Camping med vänner

Det kommer en tid i en mans liv då skogen kallar och ens välordnade hem med fru och barn får stå åt sidan för en helg av manlig gemenskap. Eller i mitt fall; mitt välordnade solitära liv i en rymlig etta i Vasastan. Vi hade länge talat sinsemellan om att det vore kul att ha en riktig grabbkväll och vad är väl grabbigare än att dricka bärs och grilla mitt ute i skogen, sova under bar himmel och prata gamla lumparminnen. En kväll i gemenskapens tecken som ska gottgöra för alla de gånger då vi av olika anledningar inte haft tid att träffas som förr i tiden. Det föll på min lott att hämta upp var och en av grabbarna och vid varje anhalt blev bilen allt trängre, stämningen allt mer uppsluppen och tornet av packning på takräcket allt vådligare. Vid den sista anhalten fick vi näst intill bända loss Louise från sin man innan vi till slut lyckades övertyga henne om att vi skulle ta så väl hand om lille Henrik (som i verkligheten är närmare 210 centimeter lång och 130 kilo tung) och att hon skulle få tillbaka honom i samma skick som vi fann honom. När väl samtliga passagerare manövrerat in sig i bilens kvalmiga innandöme dröjde det inte länge innan pikarna mot Henrik började hagla från de andra grabbarna. Henrik tog det hela med ro. Henrik tar alltid allting med ro och ett lätt roat leende i sitt runda godmodiga ansikte. Det är leende som man annars mest ser hos någon som är hög eller nykär, Henrik är ingetdera. Han är bara Henrik. Det är som om all världens ondska bara skulle kunna rinna av honom om den någon gång skulle riktas mot honom. Det var egentligen Philip som drev igenom det här projektet och det var han som kläckte idén om att vi skulle campa på samma ställe som vi gjorde när vi gick i högstadiet och var där med klassen. Philip har alltid varit den som medlat och hållit kontakten. Trots att tio år har passerat sedan vi en gång gick skilda vägar efter högstadiet har Philip lyckats hålla ihop gänget och styrt upp lite träffar då och då, även om det ibland kan gå ett år emellan. Stefan och Daniel var de mest utåtriktade och utagerande av oss. Då som nu är de tävlingsinriktade, högljudda, smått oförskämda och gåpåiga. Inte helt oväntat är de båda nu entreprenörer i konkurrerande firmor inom byggnadssektorn. Jag parkerar bilen vid den gamla kvarnen och vi börjar ge oss i kast med packningen.- Glöm inte, inga mobiltelefoner! Philip stänger demonstrativt av sin telefon och slänger in den i baksätet.- GPS då? Vad ska vi göra om vi går vilse? Om någon blir skadad? Anfallen av en ... Vad vet jag ... Myrslok? Stefan balanserar sin utrustning i båda händerna med kablar hängandes emellan och ser frågande på Philip som ser vädjande på mig.- Men för helvete, det är 7 kilometer in i skogen. Det är en stig. Man följer stigen. Det enda du kommer att bli anfallen av är myggor, påpekar jag och slår ut med händerna. Philip ler nöjd över att ha överlämnat den konfrontativa delen åt mig. - Precis, utropar Daniel och snärtar till Stefan i bakhuvudet med handflatan. Stefan muttrar och slänger in sin utrustning i baksätet, varpå Daniel följer hans exempel. Snart befinner vi oss på stigen som leder till vår tilltänkta lägerplats. Medan vi tyngda av vår packning kämpar oss fram mellan buskar och snår så funderar jag på varför jag aldrig har berättat för någon av dessa mina kamrater om det faktum att jag är gay. Vet dem ändå? Det har liksom aldrig kommit upp, ingen har frågat och helt ärligt så tycker jag detta med att komma ut är en aning överskattat ibland. Mina föräldrar vet. De accepterar, gör ingen sak av det, talar inte om det. Min sexualitet, min ensak. Det är så jag föredrar det. Har aldrig haft någon närmare relation till mina föräldrar så någonting annat skulle bara kännas konstigt. I mina funderingar så har jag lyckats hamna en bit efter de andra. Jag börjar promenera i ett raskare tempo och längre fram ser jag hur Daniel står och väntar. -Fan vad du var långsam idag då, flinar han.- Visste inte att vi hade bråttom. Men du vet att jag fortfarande tar dig i hundra meter med ena benet bakom nacken. -Det gör du säkert, instämmer Daniel frånvarande där han rotar i sin väska. Han drar upp en flaska öl, öppnar den med tänderna och sväljer halva ölen i ett svep. Ett tillfredsställt flin sprider sig över hans läppar, när han torkar sig med baksidan av handen över skäggstubben. Vi gör sällskap och talar om gamla tider, gamla vänner, gamla flickvänner. Det fanns en tid då jag fortfarande försökte vara intresserad av flickor. Det var inga som helst problem med att skaffa sig flickvänner, jag ansågs vara ett riktigt kap. Det var till och med så att jag fick rykte om mig att vara något av en player, vilket var fullständigt befängt. Anledningen till att jag bytte flickvänner så ofta var för att undvika den sexuella delen av förhållandet. Så samtalet leds ofrånkomligen in på kvinnor. Dåliga kvinnor, bra kvinnor, lösa kvinnor och pryda kvinnor och slutligen, varför har inte jag någon kvinna? Så som samtalet utvecklade sig, så visste jag att det skulle komma på tal och jag såg verkligen ingen mening med att hymla om saken utan säger rakt ut att jag är gay. Daniel ger till ett förvånat "jaha" och nickar för sig själv. Mer var det inte med det. Jag ser dock hur hans läppar formar sig för att ställa följdfrågor, men till slut blir det bara "där ser man" följt av ett brett leende som jag besvarar. Senare på kvällen är luften välkommet ljum, nästan en smula kylig. Vi har lyckats få fart på en brasa och dess knastrande och sprakande tillsammans med en ensam näktergals ensliga sång bildar en trivsam ljudkuliss där vi sitter med varsin öl i näven och stirrar ut över sjön med det Bauerska namnet trollsjön. Det har redan hunnit bli ett antal öl för var och en av oss och Henrik var den första att erkänna sig besegrad och sitter nu med hakan mot bröstet och snarkar för sig själv. För att vara en så stor man tål han verkligen inte särskilt mycket. Som brukligt är i goda vänners lag har han tilldelats en mustasch medelst spritpenna och ett par ovanligt ilskna ögonbryn. Kemin oss emellan tycks oförändrad sedan högstadiets dagar och det känns som att vi kastats bakåt minst 10 år i tiden. Sedan jag berättade för Daniel om min läggning tidigare på dagen så har han varit om inte undvikande, så en aning disträ. Kanske är det någonting annat som upptar hans tankar, men vad det än må vara så låter han inte påskina att det skulle vara något fel. Inte heller är jag den enda som tycks märka av det heller, utan både Henrik och Philip har under kvällen frågat honom om det är något på tok, varpå han envist nekat att så skulle vara fallet. Kvällen fortskrider, trots det omåttliga intaget av öl, relativt lugnt och gemytligt. Stefan plockar fram sin gitarr och sjunger exakt samma sånger som han sjöng för 10 år sedan och det låter fortfarande lika illa. Om inte värre. När månen står högt och Stefan, Daniel och Philip börjar bli lite väl sentimentala för min smak börjar jag tycka att det kan bli dags att slumra in. Daniel och jag ska dela tält och jag knackar honom på axeln och låter honom veta att jag lämnar sällskapet för natten. Han tar hårt tag om min nacke och ger mig en öldoftande kram och säger god natt, medan de två övriga som ännu är vakna i sällskapet tycks så fullständigt uppe i sin diskussion att de knappast märker om jag är där eller inte. Gott så. Jag har precis gått igenom min kvällsrutin, borstat tänderna, pissat och bäddat ned mig själv inne i tältet när dragkedjan till tältet dras ned och Daniel kryper in. Utan så mycket som ett ord lägger han sig bredvid mig och tittar upp i taket. Han verkar vara på ett besynnerligt humör och jag har ärligt talat ingen större lust att rota i vad som ligger bakom det så jag håller min mun stängd.-Jag kan suga av dig om du vill, säger han plötsligt från ingenstans.-Va? Hörde jag verkligen rätt? Vad fan sa han? -Jo, alltså ... Stammar han. Jag vill det. Jag vill suga kuk. Sedan du berättade att du var gay och de´... Jag har alltid undrat hur det är. Ibland fantiserar jag om det. När vi gick i skolan, så brukade jag fantisera om dig när jag runkade. Ibland alltså. Uppriktigt förbluffad lyssnar till Daniels smått osammanhängande utläggning. Det lustiga är att under skoltiden så hade jag även fantiserat om honom, men han har aldrig framstått som något annat än fullkomligt straight, så aldrig att jag trodde på riktigt att det skulle kunna bli något. Utanför sprakar fortfarande elden och Philip och Stefan diskuterar högljutt någonting som ingen vettig människa skulle orka lyssna på. Det blir plötsligt väldigt kvavt inne i tältet. Daniels hand söker sig in under mitt täcke och jag vet inte om jag ska ta bort den eller låta det bero. När hans hand söker sig uppför mitt lår och placerar sig över mitt paket så känner jag att det nu inte finns någon återvändo. Under hans hands beröring reser den sig ryckvis innanför mina boxershorts och kontrollen är oåterkalleligt förlorad. Jag låter honom hållas, annat ids jag inte. Han börjar massera den mot sin handflata, låter sin hand söka sig in under linningen och kramar åt om min kuk i sin hand. Mina boxershorts åker av och jag ligger där med blottat vrålstånd. Jag finner hans nacke i mörkret och för hans ansikte mot min kuk och känner värmen från hans öppna mun innan den omsluts av hans läppar. Med handen om hans nacke styr jag hans takt och han verkar villig att låta mig göra det. Jag lossar greppen om hans nacke och låter honom fortsätta själv och han håller takten bra. Daniels händer vilar på mina lår, men får plötsligt liv och börjar utforska insidan av mina lår och den ena handen rör sig upp mellan mina skinkor medan den andra greppar mina testiklar och jag flämtar till av upphetsning. Han suger verkligen högljutt, sörplande, samtidigt låter han ett finger söka sig mot mitt anus och det är mer än jag kan hantera. Min kuk styvnar i sin fulla prakt i Daniels hårt arbetande mun och pulserande avlossar jag stråle efter stråle i hans mun, vilket kommer hans sugande att bli ännu mer högljutt och sörplande och jag oroar mig plötsligt för att de andra ska höra och jag biter mig själv i armen för att inte stöna rakt ut. Ett behagligt, tillfredsställt lugn infinner sig och jag kan åter höra Philip och Stefan där ute, de sjunger. Elden hörs knappt längre, det verkar som att den håller på att falna. -Jävlar vad du sprutade, trodde fan att jag skulle drunkna eller nåt, viskar Daniel nära mitt öra. Jag skrattar och torkar av mig med en flik av täcket. -Så, var det allt du drömt om, frågar jag roat.-Ja, va fan ... Börjar Daniel. Det var inte så jävla illa. Inte illa alls.

Mer erotiska historier: