Registrera dig gratis

Jag är en:
nästa »

Osannolik kärlek

SexnovellerIsabelle och Tuva hade träffats på en speed-dejting, fem minuter prat och de fann varandra. Isabelle gillade romantiska kvällar framför tv'n, Tuva ville gå ut och festa, helst ihop med mycket sprit dans och sång. Isabelle gillade att gå i naturen och beundra fåglarna, Tuva var rädd så fort hon såg en ko. De tyckte helt olika om skattesystemet, kulturen och friheten att säga vad man vill. Den ena var lång, slank med kort blont hår i spretig frisyr, ring i ögonbrynet och omålad. Den andre var kort, hade lite runda former och axellångt brunlockigt hår, glasögon och smink. Den ena hade åtsmitande blus och kort kjol, den andre hade kofta och jeans. Den ena var konsult och den andra bibliotekarie.Det var nästan så de rök ihop, men så plötsligt började de skrattade, de skrattade så de kiknade och kom överens om att träffas nästa helg hemma hos Isabelle. Osannolik kärlekTuva stod innanför tröskeln och såg med en blandning av avsmak men ändå beundran på Isabelles inredning. Orkidéer, olivträd och palmer slogs med varandra om utrymmet i den ganska trånga tvåan, sju trappor upp och med en fantastiskt tråkig utsikt. Isabelle hade förklarat att kan man inte bo i naturen får naturen komma in istället. Det var något med ambition och kärleken till växterna som ändå imponerade. Medan hon krånglade sig in mellan blad och en drös hängande drömfångare som hennes hår nästan fastnade i så fixade Isabelle te med kex, precis som en gammal gumma. Tuva borstade av sig några blad som lossnat.-Du har väl inte gjort illa någon? -Vem? Finns det fler här?-Mina vänner!-Jaså du menar ogräset, äsch det lossnade några blad.Isabelle såg lite orolig ut. -Men hallå tjejen, det är bara växter. Du talar väl inte med dem?Isabelles tystnad var illavarslande och Tuva funderade på om hon skulle ge sig ifrån denna galna boning. För henne var det som en främmande planet. -Vanligt eller grönt?-Hmm?-Te!-Åh jag dricker aldrig te. Vadsomhelst går bra. Och skippa kexen. Kex, seriöst, vem äter det, muttrade hon för sig själv. -Sitt sitt, sa Isabelle och paddrade på en pall vid matbordet. Tuva satte sig och svepte med blicken över de halvt rostiga lamporna, gamla stolarna i metall och sängen som såg ut att vara nära en färd till tippen. Industridesign är ju inne så hon har fått nåt rätt, men på helt fel sätt tänkte Tuva. -Du det här hemmet påminner mig om Mad Max, en framtid där vi förstört vår värld och ny vild grönska växer upp bland rostiga trasiga metallbitar ur vårt förgångna. Du har det fångat det perfekt.Isabelle såg sårad ut. -Fast... det var väl inte så du menade. Tuva ställde ner tekoppen och vred lite på sig.-Du är ju ofantligt söt, speciellt om man tar av dina glasögon, sa Tuva, varpå hon böjde sig fram och gjorde det, samtidigt som hon pussade Isabelle lätt på näsan. -En söt trubbnäsa också. Är du blyg?-Nä, sa Isabelle bestämt. Döm inte hunden efter håren. Kom! Hon reste sig upp och drog upp Tuva, ledde henne till sängen och började klä av henne. Hon blottade runda fina bröst och kupade sina händer runt dem. -Jag skulle inte kunna gissa du var så rättfram.-Vad var det jag sa. Isabelle log.Hon drog åt sig Tuva och kysste henne innerligt och djupt. Hon tog av sig sina alldagliga kläder och visade små men nyfikna bröst. Tuva la sig på sängen och knuffade undan några teddybjörnar och kuddar med korsstygn.-Hade det här stället tillhört någon annan skulle jag nog ha skrikit och sprungit härifrån.Isabelle svarade inte, särade på Tuvas ben och beundrade den snävt klippta lilla trekantsbusken. Hon gjorde tungan så bred och mjuk som möjligt och lapade som en kattunge lapar i sig mjölk. Tuva skälvde lite. Isabelle förde in två fingrar en halv fingerlängd och pressade dem uppåt. Samtidigt la hon sin andra hand ovanpå busken och tryckte varsamt neråt. Hon spetsade till sin tunga och vickade häftigt. -Åh herregud, utbrast Tuva och kunde inte ligga still utan vred sig som en hal ål.-Det är nästan misstänkt, en jäkla tomte-hippie med växtmani är en sexguru, tänker du kidnappa mig och stycka mig till frysen? Hon flåsade till och såg på Isabelle en aning misstroget. Isabelle stoppade genast och tittade upp.-Vad kallade du mig för nåt?-Ja, äh, umm, jag säger dumma saker ibland. Ingenting, fortsätt du. -Nej. Kan du göra själv.-Nej men snälla, du blev inte sårad nu, så känslig kan man inte vara. Jag ber dig vid växternas månskensgudinna eller nåt annat, fortsätt! Tuva såg bedjande på henne.-Du har ingen respekt för mig.-Jo! Har jag visst. Du är annorlunda, speciell, halvt förvirrad med en vidrig smak, men det är bara charmerande. Jag menar det. Har aldrig varit ihop med en så speciell kvinna. Isabelle låtsades vara sur en stund men sken sedan upp som en solstråle. Hennes tunga rörde sig sakta över Tuvas bröstvårtor, hon styvnade och var nästan andäktig, som om en ängel rörde vid henne. Hon slickade hela vänstra sidan ner mot höften och smekte hennes lår samtidigt. Förde tillbaka handen upp mot hennes kärleksnäste, förde in ett finger medan läpparna sög tag i hennes bröstvårta. Tuva andades till häftigt. -Lite längre ner.Isabelle visste vad hon menade och förde återigen tungan mot Tuvas klitta, pussade henne och smekte henne om vartannat. Förde in tre fingrar och masserade insidan, slickade henne i en snabbare takt, juckade fingrarna allt fortare. Tuva var riktigt blöt, och Isabelle slickade upp saften, böjde sig fram och kysste Isabelle medan fingrarna var kvar.-Du har väldigt fina bröst, viskade Isabelle. Jag tror jag älskar dig. Normalt skulle Tuva ha slagit bakut vid de tre orden, men hon fann sig och tyckte rentav om det. Log inombords, medan bibliotekarien sökte sig neråt och vickade tungan ilsket och hårt, tills Tuva kom och tjöt samtidigt. Hon halvt ylade medan Isabelle intensivt och snabbt juckade med fingrarna och lekte kolibri med tungan, hon kom direkt igen och visste inte vart hon skulle ta vägen.Isabelle tittade upp och såg länge på Tuva, som var andfådd och svettig. Hon la sig bredvid Tuva och såg kärleksfullt på hennes lilla haka och höga kindknotor, smekte kinden och frågade om hon blev nöjd. Tuva svarade med ett porlande skratt som aldrig tog slut.