Registrera dig gratis

Jag är en:
nästa »
Sexnoveller

Johan och Lydia del 6

Just när Lydia börjar bli övertygad om det omöjliga i företaget så ser hon hur en man sittandes vid ett sällskap på fyra, vinkar entusiastiskt åt henne. Ser han inte bekant ut? "Lydia!" ropar mannen och vinkar med översvallande med båda händerna som om han vore på väg att drunkna.Rösten, nu kopplade någonting i hennes synapser. Fredrik, hennes brors barndomsvän. Det måste varit femton sedan hon såg honom, så nog var det inte särskilt märkligt att hon inte kände igen honom vid första anblick. Men den nasala rösten var densamma, den gick inte att ta miste på. Nu kände hon även igen en av kvinnorna som Fredriks syster Ulrika. Hon hade varit otäckt lik Fredrik när hon var barn men nu hade de dragen fullständigt försvunnit. Hon såg riktigt bra ut, och hon nickade igenkännande när Lydia gick fram till deras bord."Fredrik! Det var länge sedan. Hur är det?""LOL! Skojar du!? Det var typ 100 år sedan! Vart har du brorsan då? Är du här själv?"En våg av minnen sköljer över Lydia och plötsligt ser hon Fredrik framför sig för 20 år sedan. Total datornörd. Av allt att döma verkar han fortfarande vara det. Lol? Vem säger lol, förutom någon som spenderar 23 timmar per dygn framför en skärm?"Ivar jobbar i Norge fortfarande, han har köpt sig en villa söder om Oslo. Jag är här med min man, Johan. Han fastnade visst nere vid baren och själv gick jag vilse på väg från toaletten och passade på att se mig omkring." Ulrika fnissar till och utropar; "Johan? Inte Johan Waldemar, väl?""Jo, precis han!" Lydia ler och minns hur Ulrika alltid var som en svans efter Johan när de gick på gymnasiet. Johan ignorerade henne totalt, vilket bara spädde på hennes beundran och till slut visste Johan inte vilket ben han skulle stå på. Hennes inviter blev allt mer påflugna. Det hela fick en något osannolik lösning. På en fest hade hon börjat kyssa en annan tjej framför ögonen på honom för att locka Johan. Dessvärre svalde han inte betet, men det gjorde Ulrika. Det slutade med att hon upptäckte en annan sida av sig själv och blev tillsammans med just samma tjej som hon hånglat upp på den festen. "Men han skulle ju bli min, du kan ju inte bara stjäla andras män så där." Ulrika skakar förorättat på huvudet innan hon brister ut i skratt igen "ta hit honom, så att vi får titta på honom i alla fall."Fredrik nickar instämmande och tillägger; "Ja, det vore kul att träffa Johan! Gå och släpa hit den där gubben nu för fan!""Ja, ja. Jag ska släpa hit honom i nackskinnet för ert höga nöjes skull."Ett lustigt sällskap tänker Lydia för sig själv med hon vandrar tillbaka genom folkvimlet. Hon kunde inte låta bli att lägga märke till hur kvinnan bredvid Ulrika hade fått något mörkt i blicken när Johan kom på tal. Det är någonting emellan dem, det framgick ganska tydligt. Var någon vid bordet en potentiell kandidat för kvällens uppdrag? Måhända. Lydia ler för sig själv och känner jaktens tjusning och pirrandet i maggropen.Johan sitter kvar på samma ställe där hon lämnat honom. Han tycks inbegripen i ivrigt samspråk med bartendern. Hon hör något om Clint Eastwood och förstår att hennes man funnit en spagettiwestern-entusiast av samma rang som honom själv. Ett kraftigt nyp i Johans bakdel avbryter hans svada om världens hårdaste man och bartendern tycks som yrvaken och plötsligt strängt upptagen av andra göromål fjärran den vilda västerns nostalgiska äventyr. Johan som nu är märkbart berusad frågar glatt; "Har du haft någon jaktlycka?" Lydia ler hemlighetsfullt. "Kanske, du får komma med och avgöra själv.""Då rider vi mot solnedgången" insisterar Johan och kisar med ögonen.Lydia anar att det här kommer gå helt åt helvete. Johan är på ett visserligen gott humör, men hans brist på subtilitet och diskretion späds på ytterligare av hans berusning och han kommer onekligen att kläcka ur sig det ena olämpliga efter det andra. Nå, om inte annat kommer det att bli ett minnesvärt misslyckande.När de närmar sig sällskapet, där en glatt vinkande Fredrik och Ulrika ger sig till känna, saktar Johan in på stegen och väser åt Lydia;"Va fan? Du kunde ju ha sagt något. Ullis?"Lydia bjuder på ett fryntligt leende. "Ja, du känner visst henne sedan tidigare?""Det vet du mycket väl. Nu kommer hon att sitta som ett plåster på mig resten av kvällen.""Bra, då är det inga problem att få hem henne till oss."Johan blir stum. Han öppnar munnen. Stänger den. Öppnar. Stänger. Slutligen utbrister han i ett lömskt leende och ett konspiratoriskt "Aaahaaa!". Efter ett översvallande hälsande, handskakande och omfamningar så integreras de båda i det större sällskapet och finner sig till rätta med varsin drink. Samtalen flyter kring gamla skolkamrater, vänner, familj, dåd och illdåd under tonåren. Lydia och Johan sitter hopträngda mellan Ulrika och Fredrik. De två andra kvinnorna i sällskapet presenterar sig som Johanna och Sara. Då de inte är från samma stad eller har delat samma uppväxt känner de sig naturligt utanför när samtalet undantagslöst styrs mot det gemensamt förflutna som de andra fyra delar. Sara som Lydia misstänkte för att ha någonting ihop med Ulrika, kastar mörka blickar mot Johan där han sitter tätt mot Ulrika, lår mot lår och Ulrikas händer som stundtals snuddar vid Johan.När Johan går och beställer mer förfriskningar åt sällskapet så får han hela svansen av kvinnor efter sig, bortsett från sin egen fru som roat betraktar hur intrigen utvecklar sig. Ulrika har återupptäckt sin längtan efter Johan, Sara försöker vakta på Ulrika och Johanna verkar faktiskt mest vara intresserad av Sara. Det här kommer att bli fullständigt kaos konstaterar Lydia medan hon med ett halvt öra lyssnar på Fredriks orimligt långrandiga utläggningar om alternativa operativsystem.Hon slits från sina tankars irrande banor när hon ser hur tumult uppstår borta vid baren. Johanna blir bryskt knuffad av Sara och Ulrika går emellan och försöker lugna ned situationen som övergår i att skrika otidigheter åt varandra. Johan står med sin bricka med öl och ett sanslöst leende över hela ansiktet medan han betraktar scenen som utspelar sig. Sara stormar ut från lokalen och kvar till bordet anländer ett reducerat sällskap. "Vad var det där om?" viskar Lydia till Fredrik som knappt höjt ett ögonbryn över utbrottet."Äh." Fredrik smackar med tungan och söker orden. "Komplikationer i kompatibiliteten. Ärligt talat vet jag inte vem som är tillsammans med vem eller hur turerna går. Vet bara att det är en jävla massa drama och tjafs hit och dit. Ingenting jag orkar engagera mig i.""Vilket jävla liv!" Johan skrattar förtjust medan han slår sig ned i soffan. Ulrika tränger sig in i soffan mellan Lydia och Johan, medan Johanna slår sig ned på en stol mitt emot. Klockan börjar närma sig midnatt och alkoholen har allt mer börja lösa tungors band. Johan som är indiskret i nyktert tillstånd är snart mitt uppe i en inlevelsefull monolog om sexuell dominans och underkastelse som de övriga lyssnar roat på. Lydia iakttar Ulrika som verkar ha något mer än artigt intresse för ämnet. Även Johanna synes lyssna uppmärksamt när Johan brer på med hela registret om unket vaniljsex och det vackra i underkastelsen. Med sporadiska mellanrum avbryts Johan av Fredriks lama protester om att det minsann inte är något fel på missionären. Det här kan bli intressant, tänker Lydia medan hon roat ser hur Ulrika placerar sin hand på Johans lår.

Mer erotiska historier: